Vad minns vi från det os som precis har varit???
Det första jag tänker på är våra svenska framgångar, speciellt längdskidlanslaget, men jag tänker även på alla arrangörs missar. Dödsfallet innan invigningen, missarna med att släppa iväg åkare för sent och för tidigt i skidskytte jaktstarterna och den dåliga säkerheten vid bla. damernas störtlopp där alla inte hade provåkt hela backen mm. Men låt oss tänka på det positiva 5guld 2silver och 4brons. Sju av dessa medaljer vanns på skidstadion och av medaljörerna fanns det 3 unga och lovande talanger: Charlotte Kalla, Anna Haag och Marcus Hellner.

Charlotte Kalla som slog igenom i tour de ski 2008 som alltid är på gott humör och som tog 1guld(10km fritt) och 1silver(sprintstaffet). Anna Haag som skiner som en sol och alltid är lika positiv tog 2silver(skiatlon och sprintstafett). Marcus Hellner som alltid tar ut sig helt och tog 1guld och hjälpte till med att bromsa fältet (som jagade Johan Olsson) i ett och samma lopp och även ledde Sverige till det första os guldet i stafett på 22år.

Det första guldet var Charlotte Kallas guld på 10km fritt. Kalla fick ta sitt första os guld på sin första os start och dessutom på sin favorit distans. Satt ensam framför tvn och kunde knappt sitta still eftersom det var så sjukt spännande och jag var sjukt lättad när det var klart att hon hade tagit guldet.

Det andra guldet kom på skidskytte arenan av Björn Ferry i masstarten. Ingen trodde att det var Ferry som skulle ta os guld på skidskytte arenan men han visade att vi hade fel och visade alla vilken kanonform han var i. Jag kollade aldrig på loppet eftersom det var skola dagen efter och blev överlycklig när jag kollade hur det hade gått på daton. På samma arena misslyckades ett av våra stora medalj hopp Helena Jonsson stort. Inget ville stämma för henne och hon hade för mycket press på sig och det är inte lätt att komma till sitt första os med så stor press på sig.

Det första bronset togs av Anja Pärson som dagen innan hade trillat på störtloppet och skadat sig rejält en vandlig människa skulle inte ens ha gått ur sängen dagen efter. Men det gjorde Anja och körde samma backe en gång till med otroliga smärtor. Ingen förstod hur hon klarade det och mitt hjärta gick i högvarv. Hon låg på sjunde plats innan slalomåket. När det var dags för Anjas slalomåk kunde jag inte sitta still och när hon hade tagit sig i mål väntade en olidlig väntan. När det tillslut bara var Vonn kvar och Anja låg 3 stod jag upp och när Vonn körde ut kunde jag inte bli annat än lycklig. Anja gjorde det ingen trodde var möjligt och tog en medalj dagen efter den hemska kraschen.

Det första silvret var Anna Haags på hennes andra os start, skiatlon. Anna Haag som hade kommit fyra i samma lopp som Kalla vann. Det kändes härligt att se Haag som var så nära medalj i första grenen att få ta en os medalj. Anna Haag som alltid är lika positiv och glad.

Det tredje guldet och andra bronset kom i herrarnas skiatlon. När detta loppet kördes åkte jag tåg och satt med mobilen som radio och med jämna mellanrum började det brusa men det gick. På den klassiska delen av loppet låg alla ganska samlade och svenskarna låg ganska bra. Anders södergren som föll i början av loppet och hamnade långt bak hade tagit sig fram flera placeringar. Den som gjorde snabbast byte av dem täten var Johan Olsson som passade på att göra ett litet ryck. Luckan till resten växte och efter ett litet tag gick Södergren och Hellner upp och bromsade och luckan växte. När det bara var ett varv kvar Angrer och några till upp och drog för att ta ifatt försprånget. Några hundra meter före stadion han de ifatt Johan och på väg in på stadion var de 4st och två av dem var svenskar. Då stack Hellner som fick en lucka och vann före Angrer och Olsson lyckades knipa bronset.

Det andra silvret tog Charlotte Kalla och Anna Haag i sprintstafetten och kämpade med att dra ut fältet under hela loppet men när de åkte in på stadion gled tyskan som låg bakom Anna förbi och tog guldet. Men Kalla och Haag var super lyckliga med sitt silver och kunde inte göra något annat än att le. Och man kan ju inte vara något annat än glad för ett os silver.

Det fjärde guldet tog det svenska herrstafettlaget, Daniel Rickardsson och Johan Olsson på de två klassiska sträckorna och Anders Södergren och Marcus Hellner på de två fristils sträckorna. Alla fyra gjorde sitt jobb och när Hellner gick ut på sista sträckan var Norge avhängt och Nortug gick ut på jakt. På sista varvet var Nortug bara 15sec bakom täten och då stack Hellner. Han lämnade resten bakom sig och stack i första backen. När han kom in i stadion var de andra långt bakom och han letade länge efter en svensk flagga och hittade tillslut en som det stod Sunne på. När hän kom i mål möttes han av sina tre lagkamrater och det blev kramkalas efter Sveriges första stafett guld på 22år.

Det tredje bronset tog André Myhrer i slalom. Efter första åket låg han 10a och efter ett fantastiskt andra åk fick han tillslut komma hem med metall och det blir en konsert på Arlanda som han lovade.

Det femte och sista guldet vanns av damcurling laget. De försvarade sitt os guld från Turin. De var inga storfavoriter men tog sig ändå till final där de mötte Kanada. I början hade de grepp om matchen men efter halva så kom Kanada igen och till slut blev det extra runda där Sverige behövde sno poäng. När Kanada skulle slå sin sista sten hade Sverige två stenar nästan i mitten och det var inte ett supersvårt slag för Kanada men de misslyckas och det blev ytterligare en segerkyss för det svenska curling laget. Vårt unga herrlag i curling tog sig till bronsmatch där de tillslut förlorade men som de hela tiden har sagt så är det nästa os de satsar på.

Det fjärde bronset och Johan Olssons andra brons tog han i femmilen. Han låg bra till hela loppet och hade krafter kvar när ca10 man kom in i stadion samtidigt och lyckades knipa bronset. På upploppet hade han tur och hamnade rätt inför spurten och tog sin tredje os medalj under os i Vancouver.

Vi får inte glömma alla andra svenskar placerat sig bra och framtiden inom vinter sporter i Sverige ser ljus ut. Och vi får inte heller glömma den snygga os mössan som har blivit en stor succé och alla vill ha. Vi minns även den kanadensiska konståkerskan vars mamma dog bara veckor innan os och som åkte för sin mor och tog brons. Vi minns den holländska skridskoåkaren som ledde stort och tillslut lyssnade på sin tränare och tog fel bana och blev diskad.

Tillslut så vill jag bara säga att vi ska se framåt och mot nästa os då många av våra unga talanger troligtvis är kvar och hoppas att medaljskörden blir lika stor och förhoppningsvis större.